unnits tillgängliga i arrangörens broschyrer och menade att medvetenhet måste föreligga om att den typen av villkor kan förekomma på charterresor. Det var därförinte orimligt för arrangören att utgå från att resenären tagit del av de allmänna villkoren och bestämmelsen ansågs varken vara överraskande eller betungande.187NJA 2011 s. 600; DCFR Art. II. 9:130.Bernitz, 2018, s. 70 ff.189Se NJA 2011 s. 600; NJA 1979 s. 401 Bernitz, 2018, s. 73 f.190Adlercreutz, 2010, s. 107; Bernitz, 2018, s. 117 f.18855I NJA 1979 s. 401 var det fråga om en köpare av ett monteringsfärdigt hus. Köparenhade enbart genom en hänvisning till säljarens standardavtal i köpekontraktet blivitbunden av en indexklausul rörande priset. HD menade i sina domskäl att det finnsett högt konsumentskydd på avtalsrättens område och att det därför måste ställashöga krav vid införlivandet av den aktuella indexklausulen då den ansågs varaöverraskande och betungande.I NJA 1980 s. 46 ansågs en skiljeklausul mellan två näringsidkare vara införlivad iett enskilt avtal då den ena parten valt att inte reklamera mot villkoret. I målet översände en byggnadsfirma ett brev till en lastbilscentral som bekräftelse efter muntliga förhandlingar mellan parterna. Brevet innehöll en bekräftelse av en tjänst samten hänvisning till mellan parterna gällande villkor. Lastbilscentralen påbörjade fullföljandet av avtalet utan att invända mot villkoren. I målet ansåg HD att en skiljeklausul inte kunde bedömas som ett oväntat avtalsvillkor då båda parterna hadeerfarenhet av verksamhet på området och kunskaper om att skiljeklausuler ofta förekommer i sådana allmänna bestämmelser. Båda parterna var dessutom jämbördiganäringsidkare och juridiska personer. Klausulen kunde därför inte anses vara betungande för lastbilscentralen.I NJA 2011 s. 600 rörde det sig om ett standardvillkor rörande en konsumentstandvårdstjänster. I det målet yttrade HD

intetillämplig ska istället regeln i KöpL 54 4 st. tillämpas. För att undvika att förbehålletär ogiltigt i förhållande till tredje man bör förbehållet, som huvudregel, ställas upp innanköparen fått varan i sin besittning.72Det är förhållandevis vanligt förekommande att återtagandeförbehållet utgör en delav en parts allmänna bestämmelser eller standardvillkor.73 För att ett förbehåll somåterfinns i någon parts standardavtal ska vara giltigt mellan parterna krävs, somminimumkrav, att det finns en hänvisning till standardvillkoren i parternas avtal.74Persson och Helander har antytt att det inte är tillräckligt med en hänvisning till ett70Prop. 1977/78:142, s. 84. Se även Persson, s. 451, Schmidt, s. 149 samt det äldre rättsfallet NJA1923 s. 80.71 Se Hellner Ramberg, s. 34 ff.72 Den huvudregeln gäller dock inte helt undantagslöst. Se nedan under delkapitel 3.4.73 Persson s. 448 f. och Adlercreutz Pfannenstill, s. 57 f.74 Se NJA 1980 s. 46 där standardvillkor ansågs vara en del av parternas avtal genom att ena partenhänvisat till villkoren i en avtalshandling. Det bör noteras att de standardvillkor som användes varvanligt förekommande och allmänt kända i den aktuella branschen. Jfr NJA 1969 s. 285 därutgången blev den motsatta, men där det till skillnad från det förra fallet, rörde sig om ettinternationellt förhållande vilket kan ha påverkat utgången.19standardavtal för att ett giltigt förbehåll ska komma till stånd.75 Motiveringen ska varaatt ett förbehåll genom hänvisning till standardavtal inte uppfyller sakrättsliga krav påtydlighet och klarhet. Den ståndpunkten har jag för egen del svårt att finna stöd för.För det första finns HD-avgörandet NJA 1980 s. 46, som stödjer att det är tillräckligtmed en hänvisning till standardvillkor för att det ska anses införlivat i parternas avtal.Målet rörde främst om en skiljeklausul skulle anses inkorporerad i parternas avt

ttsfallet NJA1923 s. 80.71 Se Hellner Ramberg, s. 34 ff.72 Den huvudregeln gäller dock inte helt undantagslöst. Se nedan under delkapitel 3.4.73 Persson s. 448 f. och Adlercreutz Pfannenstill, s. 57 f.74 Se NJA 1980 s. 46 där standardvillkor ansågs vara en del av parternas avtal genom att ena partenhänvisat till villkoren i en avtalshandling. Det bör noteras att de standardvillkor som användes varvanligt förekommande och allmänt kända i den aktuella branschen. Jfr NJA 1969 s. 285 därutgången blev den motsatta, men där det till skillnad från det förra fallet, rörde sig om ettinternationellt förhållande vilket kan ha påverkat utgången.19standardavtal för att ett giltigt förbehåll ska komma till stånd.75 Motiveringen ska varaatt ett förbehåll genom hänvisning till standardavtal inte uppfyller sakrättsliga krav påtydlighet och klarhet. Den ståndpunkten har jag för egen del svårt att finna stöd för.För det första finns HD-avgörandet NJA 1980 s. 46, som stödjer att det är tillräckligtmed en hänvisning till standardvillkor för att det ska anses införlivat i parternas avtal.Målet rörde främst om en skiljeklausul skulle anses inkorporerad i parternas avtal endastgenom att en hänvisning skett till den ena partens standardvillkor som innehöll denaktuella skiljeklausulen. HD kom fram till att så var fallet. Om det ansågs tillräckligttydligt med en hänvisning för att en skiljeklausul skulle anses inkorporerad i parternasavtal bör detsamma gälla för en förbehållsklausul. Eftersom en skiljeklausuler innebäratt parterna frånsäger sin rätt till domstolsprövning, och därmed särskildarättssäkerhetshänsyn gör sig gällande, skulle det vara märkligt om högre krav förinkorporerande ställdes på förbehållsklausuler.76 Skiljeklausuler är dessutom i likhetmed förbehållsklausuler vanligt förekommande i standardavtal, parterna kan nära nogförvänta sig att bägge klausulerna finns med i ett hän

ustus 2012 (cit: Zackariasson)InternetkällorFriberg, S, Brottsbalken (1962:700) 10 kap. 4 , Karnov, kommentaren senastuppdaterad 2020-01-01. http://www.pro.karnov-group.se (läst: 2020-05-07)Schytzer, J, Wadell, O, (Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomisktperspektiv,https://svjt.se/content/konkursgaldenarens-avtal-utifran-ett-foretagsekonomiskt-perspektivftn1 (preprint till SvJT 2020-05-04)88RättsfallNJA 1908 s. 449NJA 1917 s. 154NJA 1918 s. 441NJA 1923 s. 80NJA 1932 s. 103NJA 1932 s. 292 (Krupps äganderättsförbehåll)NJA 1932 s. 564NJA 1932 s. 577NJA 1934 s. 234NJA 1935 s. 152NJA 1938 s. 80NJA 1941 s. 711 INJA 1942 s. 195NJA 1958 s. 577NJA 1959 s. 590NJA 1960 s. 9NJA 1960 s. 221 (Asfaltsbolagets dörrar)NJA 1965 s. 244NJA 1966 s. 350NJA 1969 s. 285NJA 1971 s. 288NJA 1974 s. 660 (Industriportarna)NJA 1975 s. 198NJA 1975 s. 222NJA 1976 s. 13489NJA 1976 s. 251NJA 1978 s. 593 (Det tyska äganderättsförbehållet)NJA 1980 s. 46NJA 1980 s. 219NJA 1989 s. 304NJA 1992 s. 414NJA 1993 s. 764NJA 1994 s. 506NJA 1995 s. 367 IINJA 2004 s. 534NJA 2006 s. 45NJA 2009 s. 79NJA 2009 s. 500 (Saras pengar)NJA 2012 s. 419NJA 2014 s. 960 (Det Andra Bolaget)NJA 2015 s. 741 (Partneravtalet)NJA 2019 s. 195 (Husbilarna)NJA 2019 s. 638 II (Connecta)90

rförstådda villkor från förutsättningar. Vad är det som avgör att något äruppenbart och därmed underförstått Detta är en subjektiv bedömning som, precis som med allavtalstolkning, kan vara svår att förklara och sätta särskilda metoder för. Avtalstolkning äroftast ojuridisk, och anledningen till att någonting bör ses som uppenbart i en given situationkommer oftast falla tillbaka på just ojuridiska hänsyn.95 Det är uppenbart för att vi tycker så,inte för att någon rättsregel eller liknande juridisk hänsyn talar för det.96 Gränsdragningen tillförutsättningar försvåras på ett sådant vis, att ett antagande om det uppenbara även liggernära till hands att se som en förutsättning för part att ingå avtalet. Har du rätt att anta att något94Här är dock att beakta att det rör sig om ändrade förhållanden. Det är något osäkert om sådanaomständigheter kan läggas till grund för fastställandet av avtals innehåll. Se t.ex. NJA 1980 s. 46 ochNJA 2010 s. 559, men även Grönfors och Dotevall, Avtalslagen en kommentar s. 55 och J Ramberg C Ramberg, Allmän avtalsrätt 2019, s. 199.95Lehrberg, Avtalstolkning s. 15, Adlercreutz, Avtalsrätt II s. 13 ff.96Jfr naturalia negotii, vilka är utfyllande rättsregler som alltid får anses gällande mellan parterna viden viss avtalstyp, utan att det villkorats i avtalet.31är för handen, kan det även betraktas som att du har en förutsättning om detsamma. Svaret kandock teoretisk tänkas enkelt. Avtalstolkning tillämpas före förutsättningsläran.97 Kan någotunderförstått avtalsvillkor inte utläsas, finns det möjlighet för rättstillämparen att gå vidare föratt undersöka förekomsten av en förutsättning och dess eventuella relevans. Svårigheten medatt skilja begreppen åt kan dock medföra att bedömningen kommer att stanna i avtalstolkningen,vilket inte är att föredra från den objektiva förutsättningslärans perspektiv.98 Syftet med deno

an Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, elfte upplagan, Norstedts juridik, 2019.Samuelsson,Joel,Tolkningochutfyllningundersökningarkringettförmögenhetsrättsteoretiskt tema, Iustus förlag, 2008.Samuelsson, Joel, Tolkningslärans gåta, Iustus förlag, 2011.Svensson, Ola, Viljeförklaring och tillitsfullmakt, JT 2015/16 s. 330 ff.Ussing, Henry, Bristende Foruds�tninger: bidrag til l�ren om formueretlige tilsagn, G E CGads forlag, 1918.Ussing, Henry, Aftaler paa Formuerettens Omraade, andra upplagan, G E C Gads forlag, 1945.Vahl�n, Lennart, Formkravet vid fastighetsköp: särskilt dess inverkan på regler omförutsättningar och fel, Stockholm, 1951.Vahl�n, Lennart, Avtal och tolkning, Norstedts juridik, 1960.Vahl�n, Lennart, Bidrag till avtalstolkningens systematik, FJFT 1964 s. 380 ff.Wilhelmsson, Thomas, Anm. Av Bert Lehrberg: Förutsättningsläran, SvJT 1989 s. 451 ff.RättsfallsregisterNJA 1921 s. 511NJA 1949 s. 134NJA 1992 s. 469NJA 1980 s. 46NJA 1981 s. 269NJA 1985 s. 178NJA 1989 s. 614NJA 1996 s. 410NJA 1998 s. 448NJA 1999 s. 629NJA 1999 s. 739NJA 2010 s. 559NJA 2013 s. 119055NJA 2014 s. 684NJA 2015 s. 862NJA 2018 s. 83456

dardavtalet ska gälla i avtalsförhållandet, trumfar det motpartens slentrianmässigahänvisning i deras mening; och om ingen part gjort en tydlig individuell markering om265Lundberg, Avtalets innebörd s 82.Se avsnitt 2.4.2.267Lundberg, .a. s. 83. Se även Lundbergs diskussion om det gamla rättsfallet NJA 1916 s 583, som visserligen slutade i avtalslöshet, men som han använder som exemplifiering av the battle about forms. Sedock Göranson, Kolliderande standardavtal s 102 fotnot 3, som menar att målet pga. ålder och lösningssätt spelat ut sin rätt.268Lundberg, Avtalets innebörd s 84.26652ett visst standardavtal ska tillämpas, så blir branschbruk en relevant faktor i bedömningen. �r ett av standardavtalen ett agreed document eller i övrigt välkänt i branschen,har det större chanser att slå igenom i det individuella avtalet.269 Påståendet överensstämmer förvisso med de regler för inkorporation av standardavtal som etablerats ipraxis. I NJA 1980 s. 46 ansågs exempelvis det i byggbranschen välbekanta standardavtalet AB72 inkorporerat i avtalet mellan en lastbilscentral och byggfirma enbart genomhänvisning, trots att lastbilscentralen hävdade att de saknade kännedom om standardbestämmelserna. Och av NJA 2011 s. 600 följer att strängare krav på tydlighet gällerifråga om inkorporering av oväntade, överraskande eller särskilt tyngande standardbestämmelser.270 Finns det ett etablerat partsbruk mellan parterna, är domstolarna därtillbenägna att in dubio anse avtalet slutet på samma villkor (inklusive standardvillkor)som gällt i tidigare affärsförbindelser, se NJA 1933 s 260.271 Men dessa fall somhandlar om inkorporationen av ett standardavtal är på sin höjd analoga till det problemRamberg och Ramberg behandlar i diskussionen, vilket består i parterna hänvisat till tvåolika standardavtal. Under förutsättning att båda parters hänvisningar är principiellt fullgoda (tillräckligt tydliga), frams

ing av oklara frågor i svensk rätt.12Vidare utforskar jag även den engelska doktrinen avseende battle of forms, och analyserar även den förhållandevis omfattande praxis som utvecklats kring frågan i engelsk rätt.Som framgått ovan, utgör komparationen mellan svensk och engelsk rätt ett centraltinslag i uppsatsen.13 Vid redogörelsen för den engelska avtalsrättens grunder och lösningar på battle of forms-problemet tillämpas i huvudsak en anpassad rättsdogmatiskmetod, som tar hänsyn till det engelska rättssystemets egenheter (se avsnitt 2.2.1).14Slutsatserna från dessa redogörelser integreras sedan i en med svensk rätt jämförandeBegreppet kolliderande standardavtal är, jämte standardavtalskollisioner, att betrakta som en synonym till battle of forms inom ramen för denna uppsats.9Se Ramberg, J., Standardavtalsrätt; Ramberg J., Standardavtal och avtalsinnehåll, i Flodgren m.fl. (red.)Avtalslagen 90 år s 450 ff.10TfR 1988 B s 2.11Bl.a. NJA 1980 s 46 har analyserats mycket utförligt (som fallet ofta blir i svenska battle of formsundersökningar).12Se avsnitt 2.4.2.13Notera att den engelska rätten även tillämpas i Kungadömet Wales.14Jfr Zweigert och Kötz, An introduction to Comparative Law s 43.87analys, varvid en komparativ metod tillgrips. Syftet med jämförelsen är att belysa underliggande strukturer i svensk och engelsk avtalsrätt, samt att identifiera och förstå likheter och skillnader mellan rättssystemen. På det praktiska planet handlar det om att setill hur problemet med kolliderande standardavtal hanteras inom engelsk rätt, för attmed denna reglering som grundval (och med beaktande av den engelska avtalsrättsligasystematiken i förhållande till den svenska) dra slutsatser om hur frågan kan och bör lösas i svensk rätt.15 Någon applicering av en direktöversatt engelsk lösning på battle offorms-problemet är det inte fråga om; istället åsyftar jag att utveckla och nyansera resoneman

t.189 Denna kontroll kommer till uttryck både i en stärkt tillsyn över avtalsingåendeförfarandet, och i en mer interventionistisk inställning ifråga om avtalens materiella innehåll. Beatson och Friedman görockså gällande att resonemang som påminner om good faith and fair dealing, trots atten generell princip om detta hitintills resolut avvisats i engelsk rätt, trots allt tycks hafått ett visst genomslag i rättstillämpningen.190 I Interfoto Picture Library Ltd v StilettoVisual Programmes Ltd191, ett mål som rörde inkorporation av ett betungande avtalsvillkor, kopplade domare LJ Bingham nödvändigheten av att tydligt redovisa sina hänvisade avtalsvillkor (och så att säga puttings ones cards face upwards on the table) förmotparten till just fair dealing.192 Detta är en aspekt av lojalitetsplikten som är av stor187Belägg för att standardavtalens betydelse i avtalsrätten har vuxit går även att finna i den svenska rättstillämpningen. I NJA 1980 s 46 skriver Högsta domstolen: Bruket av tryckta allmänna leverans- och liknande bestämmelser har tilltagit i hög grad. Sådana bestämmelser motsvarar uppenbarligen ett stort behovoch de betraktas säkert numera av näringsidkare av någon storleksordning som ett naturligt och värdefulltled i avtalsslutandet.188Wilhelmsson, a.a. s 6 f.189J. Beatson and Friedman, Good Faith and Fault in Contract Law s 7f, 12f.190A.a. s 14 f.191[1987 EWCA Civ 6.192Notera att det är en direkt tillämpning av en princip av good faith and fair dealing, utan något somnärmast kan beskrivas som en parallell lösning baserad på rimligheten in casu. Interfoto Picture LibraryLtd v Stiletto Visual Programmes Ltd [1987 EWCA Civ 6, s. 10, Bingham LJ: The tendency of the English authorities has, I think, been to look at the nature of the transaction in question and the character ofthe parties to it; to consider what notice the party alleged to be bound was given of the part

landen utan att behöva avtala särskilt om det.2232.4.2 Standardavtal i förhållande till den avtalsrättsliga systematikenEn grundläggande id� i både svensk och engelsk rätt är att avtal enbart omfattar det somparterna har kommit överens om.224 Har parterna inte haft möjlighet att begrunda ochacceptera de villkor som intagits i avtalet, ska de heller inte vara bundna av dem. Tanken bottnar ytterst i den klassiskt liberalistiska föreställningen om parterna som rationella, välinformerade aktörer som ingår i överenskommelser av fri vilja och i eget intresse. Modellen fungerar förhållandevis väl för individuella avtal, i vilka den framförhandlade avtalstexten i sig är ett (objektivt) uttryck för parternas ömsesidiga förståelseoch godkännande av avtalsinnehållet. I fråga om standardavtal är bilden emellertid mer220Peel, Boilerplate Clauses under English Law s 130; Bernitz, Standardavtalsrätt s 21.Ramberg, J., Standardavtal, s 14.222Jfr även HD i NJA 1980 s 46: [Standardavtal motsvarar uppenbarligen ett stort behov och de betraktas säkert numera av näringsidkare av någon storleksordning som ett naturligt och värdefullt led iavtalsslutandet.223Bernitz, Standardavtal s 24. Angående konfliktlösningsförfarande, se Ramberg, J., Standardavtal, s.14. Det är vanligt att företag använder sig av standardavtal med skiljedomsklausuler, och på så vis görskiljedom till det primära konfliktlösningsförfarandet.224Dotevall, Avtal s 138; jfr Chen-Wishart, Contract Law s 18 f.22143komplicerad. Avtalet är ofta ensidigt upprättat, och motparten har i många fall inte sattsig in eller ens läst standardvillkoren.225 Ramberg och Ramberg kallar detta för standardavtalens grundproblem: att det i vissa fall är svårt eller rentav omöjligt att finna engemensam partsavsikt bakom de standardiserade villkoren i avtalet.226 Det är faktumsom är teoretiskt svårförenligt med de traditionella principerna för avtals

ndardvillkoren däremot i en handling separat från avtalsdokumentet måste en tydlig hänvisning till villkoren upptas i avtalstexten, en så kalladreferensklausul. Ofta tillställs motparten ett fysisk eller elektronisk exemplar av den aktuella handlingen under förhandlingarna, men det bör vara tillräckligt att handlingenfinns lätt tillgänglig på företagets webbsida eller liknande.231 Nödvändigt för att referensklausulen ska få avsedd rättslig verkan, är att motparten haft en rimlig möjlighet attta del av villkoren före avtalsslutet. Kraven på tydlighet i hänvisningen är dock högreJfr Gluck, Standard Form Contracts The Contract Theory Reconsidered, The International and Comparative Law Quarterly, Jan 1979 vol. 28, s 72 ff; jfr Stone, The Modern Law of Contract, s 53; Rambergoch Ramberg, Allmän avtalsrätt s 169.226Ramberg och Ramberg, Allmän Avtalsrätt s 169; jfr Ramberg, J., Standardavtal och avtalsinnehåll några reflektioner med anledning av NJA 1980 s 46 s 447.227Gluck beskriver det som an attempt to bridge the gap between traditional contract theory and themodern standard form contract (Gluck, Standard Form Contracts The Contract Theory Reconsidered,The International and Comparative Law Quarterly, Jan 1979 vol. 2 s 90).228Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s 171.229Se avsnitt 2.4.3.230Jfr NJA 2011 s 600; Bernitz, Standardavtalsrätt s 63.231Grönfors och Dotevall, Avtalslagen, s. 86. Se dock Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 172:Det är antagligen inte tillräckligt att standardvillkoren finns på en parts webbsida utan att motparten blirsärskilt uppmärksammad [min kursv. på villkorens existens.22544ställda om de aktuella standardvillkoren uppfattas som särskilt betungande eller överraskande.232Mekaniken för inkorporation är snarlik i engelsk rätt; där talar man om att standardvillkor kan införlivas i avtalet antingen genom signature (underskrift), notice (hänvisning)

i sig skulle kunna tyda på att klausulupplösning och ufyllning (iv) utgör den danska lösningen påbattle of forms, vilket i förlängningen skulle kunna få betydelse för hur frågan ska anses reglerad i svenskrätt. Emellertid saknas praxis som stöder denna hållning i svensk rätt. Och även i Danmark har en rättsutveckling skett. Lösningen som kommer till uttryck i dessa fall, representerar enligt M.B. Andersen,Grundl�ggande aftaleret (s 202 ff) en nyare hållning. Den äldre inställningen (korresponderande mitt begrepp klassisk avtalsrätt, som jag utreder i detta avsnitt) tycks ha varit the last shot (ii). Jag kommerdärför återkomma till den danska lösningen i avsnitt 4.2 (om den nya lösningen på battle of forms).295Jfr Ramberg J., i Flodgren m.fl (red.), Avtalslagen 90 år, Standardavtal och avtalsinnehåll, i Avtalslagen 90 år s 450; jfr även Andersen, M.B, a.a. s 203.296A.a. st. Se även Höglunds skiljaktiga mening ifråga om domskälen i NJA 1980 s 46.29358partens realhandlande och passivitet gentemot motpartens uttryckta uppfattning, gersammantaget bilden av att ett avtal ingåtts på motpartens villkor.297 I ett sådant sammanhang torde även skyddsklausuler vara rättsligt relevanta. De kan härvid ses som viljeförklaringar, genom vilka en part förklarar att denne inte avser sig underkasta sig motpartens villkor fullständigt.298 Mottagaren (tillika motparten) kan därefter knappast anses ha en befogad tro om att så har skett.I vilken mån en sådan uttunnad variant av dolusregeln kan tillämpas avseende battleof forms-problemet varpå metoden torde generera resultat som hamnar någonstansmellan the last shot (ii) och performance-regeln (iii) är dock osäkert. Principerna iNJA 1980 s 46 har aldrig prövats i en situation där parterna hänvisat till olika standardavtal. Det tar emot att hävda, att lastbilscentralen måste ha förstått att byggfirman ansettsig bunden först i och med orderbekräftelsen o

J., i Flodgren m.fl (red.), Avtalslagen 90 år, Standardavtal och avtalsinnehåll, i Avtalslagen 90 år s 450; jfr även Andersen, M.B, a.a. s 203.296A.a. st. Se även Höglunds skiljaktiga mening ifråga om domskälen i NJA 1980 s 46.29358partens realhandlande och passivitet gentemot motpartens uttryckta uppfattning, gersammantaget bilden av att ett avtal ingåtts på motpartens villkor.297 I ett sådant sammanhang torde även skyddsklausuler vara rättsligt relevanta. De kan härvid ses som viljeförklaringar, genom vilka en part förklarar att denne inte avser sig underkasta sig motpartens villkor fullständigt.298 Mottagaren (tillika motparten) kan därefter knappast anses ha en befogad tro om att så har skett.I vilken mån en sådan uttunnad variant av dolusregeln kan tillämpas avseende battleof forms-problemet varpå metoden torde generera resultat som hamnar någonstansmellan the last shot (ii) och performance-regeln (iii) är dock osäkert. Principerna iNJA 1980 s 46 har aldrig prövats i en situation där parterna hänvisat till olika standardavtal. Det tar emot att hävda, att lastbilscentralen måste ha förstått att byggfirman ansettsig bunden först i och med orderbekräftelsen och på dess stipulerade villkor, om lastbilscentralen dessförinnan gjort sitt standardavtal känt. Den sammanfogade bilden av attett avtal ingåtts på byggfirmans villkor krackelerar.Ett näraliggande alternativ till dolusregeln som är värd att undersöka i sammanhanget, är Folke Schmidts så kallade culparegel.299 Modellen är användbar i just defall då parterna uppfattat avtalet på olika sätt och dess innehåll således är oklart. Egentligen tar modellen sikte på den situationen att viljeförklaringarna är formellt överensstämmande, men att parterna i realiteten lagt olika innebörd i dem (tolkningdissens). 300Jag anser ändå att en analog tillämpning av regeln är värd att utreda.301297NJA 1977 s 92, vari Scania förhandlat med en a

ulativt.Stockholms Handelskammare, arbitration No: V 75/2007 (Ingengörsfirman Gaveco AB v Weh GmbH,19 juni 2008) s 21: if the parties performed the contract, this will be taken as a tacit acceptance of thelast terms that was proposed between the parties, unless the other party has contested the new termswithin a reasonable time. Det var också den slutsats som Ulf Bernitz kom fram till (och förfäktade somlösning på battle of forms) i sin rescension av Göransons monografi. Se Bernitz, Anmälan av GöransonsKolliderande standardavtal, JT nr 2-3 1989/90 s 363 f. Bernitz har sedermera ändrat ståndpunkt, se Bernitz, Standardavtalsrätt s 85. Jfr häremot Lundbergs åsikt i Avtalets innebörd s 85 f. Han menar att vanliga tolkningsregler (inklusive) oklarhetsregeln ska tillämpas avseende oförenliga villkor i standardavtalskollisioner, varvid dispositiv utfyllning får tillgripas om ingen viss tolkning kan ges företräde (jfr klausulupplösning och utfyllning).312Jfr NJA 1980 s 46.31162ger vid handen att ett avtal ingåtts på en viss villkorsuppsättning. Förloraren har underlåtit att invända mot motpartens villkor trots att han måste (objektivt) ha känt tilldessa, och vidare agerat som att ett avtal ingåtts utåt sett framstår det som han avgiviten ren accept.313Min slutsats kan dock nyanseras ytterligare. Hitintills i texten har jag klumpat ihopklausulupplösning det vill säga id�n att standardavtal ska betraktas som bestående avindividuella och separerbara villkor med utfyllning som metod. Det är en vanlig sammanfogning, men det är emellertid inte teoretiskt uteslutet att klausulupplösning skullekunna kombineras med andra lösningsmodeller än utfyllning.314 Man kan tänka sig attde villkor i de båda inkorporerade standardavtalen som inte strider mot varandra samtliga blir gällande innehåll i avtalet, och att exempelvis the last shot tillämpas enbartavseende de oförenliga villkoren. Det är en lösning

s 265-298.Votinius, Sacharias, Varandra som vänner och fiender : en id�kritisk undersökning omkontraktet och dess grund, �stlings bokförlag Symposion, Lund 2004.Wild, Charles, Weinstein, Stuart, Smith and Keenans English Law Texts andCases, 17 uppl., Pearson, Edinburgh 2013.Wilhelmsson, Thomas, Standardavtal och oskäliga villkor, Talentum, Helsingfors 2008.Woxholth, Geir, Avtalerett, 11 uppl., Gyldendal Norsk Forlag, Oslo 2021.�vriga källorAvtalslagen2020 (https://www.avtalslagen2020.se/).Beatson, Jack, and Daniel Friedman, Introduction, i Beatson, Jack och Friedman,(Oxford, 1997; online edn, Oxford Academic, 22 Mar.2012), https://doiorg.ezproxy.its.uu.se/10.1093/acprof:oso/9780198265788.001.0001, besökt 20 Okt. 2022.Stockholms Handelskammare, arbitration No: V 75/2007 (Ingengörsfirman Gaveco ABv Weh GmbH, 19 juni 2008).Rättsfallsförteckning98Högsta domstolenNJA 1916 s 583.NJA 1933 s 260.NJA 1950 s 86.NJA 1963 s 105.NJA 1977 s 92.NJA 1980 s 46.NJA 1993 s 13.NJA 1995 s 197.NJA 1999 s 35.NJA 2005 s 142.NJA 2011 s. 600.NJA 2012 s 3.NJA 2014 s 960.NJA 2014 s 1006.NJA 2015 s 862.NJA 2015 s 1040.NJA 2017 s 203.NJA 2018 s. 653.Danska rättsfallFED 2000.1243.U.2003.393 H.Engelska rättsfallArnold v Britton [2013 EWCA Civ 902.Bashir v Ali Anor [2011 EWCA Civ 707.British Road Services Ltd v. Arthur V. Crutchley and Co [1968 1 All E.R. 811.Brogden v Metropolitan Railway Co (1877) 2 AppCas 666, HL(E).Butler v Ex-Cell-O Corp Ltd [1979 1 WLR 401.99Cannon v Hartley [1949 Ch 213Canterbury Golf International Ltd v Yoshimoto [2004 1 NZLR 1.Chartbrook v. Persimmon Homes Ltd [2009 1 AC 1101.Chwee Kin Keong v Digilandmall.com Pte Ltd [2004 2 SLR 594.Currie v Misa (1875) LR 10 Ex 153, 162.Esso Petroleum Ltd v Comissioners of Customs and Excise [1975 UKHL 4.Felthouse v Bindley (1862) 11 CBNS 869.GHSP Inc v AB Electronics Ltd [2010 EWHC 1828 (Comm).Gibson v Manchester City Council [1979 1 WLR 294.G